Krossad.

Varför är det alltid hon som ska få ta emot all skiten från folk som mår dåligt? Hon mår lika dåligt som alla andra, om inte värre.
Krossad, med få vänner och förvirrad är vad hon känner. Vill sova hela tiden, fast utan att vakna upp.
Dessa jävla backstabbers, kanske det är bättre utan dem. Hon orkar inte känna efter, är det ens lönt att försöka? Man kan ändå inte ändra det som redan hänt. Är det värt att stanna kvar för dem som än älskar en?
Hemsk syn är det när hon ställer sig framför speglen. Det är svårt att släppa taget om någon man älskar så mycket som hon gjort.
Varför kan hon inte nöja sig? Vill flyga iväg till en plats där ingen kan hitta henne, där ingen kan fråga vad som hänt när hon gråter, där hon kan gråta hur mycket som helst, utan att någon ska hålla om henne eller få henne att tappa andan.
Hon puttar bort allt hon någonsin älskat, för att inte kunna bli sårad igen. Bäst att få det överstökat, hon kommer aldrig hem igen.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0